Här hittar du information om förskola och annan pedagogisk verksamhet.
Förskolan är frivillig och det är kommunen som är ansvarig för att det finns förskoleplatser till barnen i kommunen. Så här står det i skollagens åttonde kapitel: ”Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg.”
Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov. Från ett års ålder ska barn erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier ELLER om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.
Om barnets föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga för vård av ett annat barn ska barnet erbjudas förskola från ett års ålder under minst tre timmar per dag – eller 15 timmar i veckan.
Barn ska även i andra fall erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola. När det gäller särskilt stöd för barn inom förskolan står det i åttonde kapitlet nionde paragrafen i skollagen:
9 § ”Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver.
Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska rektorn se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna”
I skollagens 14 paragraf (kapitel 8) står följande:
14 § När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader.
Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola.
Läroplan för förskolan
I Skolverkets läroplan för förskolan står att inget barn ska bli utsatt för diskriminering på grund av funktionsnedsättning. I läroplanen står också att förskolan särskilt ska uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. ” Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar.”
I läroplanen står också att miljön ska vara tillgänglig för alla barn. I avsnittet om kommunikation och skapande står följande om barn som har behov av teckenspråk: ”För döva barn, barn med hörselnedsättning och barn som av andra skäl har behov av teckenspråk ska språkutvecklingen främjas i det svenska teckenspråket”
Det är rektorns ansvar att förskolans arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling genomförs och dokumenteras fortlöpande. Det är också rektorns ansvar att utbildningen utformas så att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling får det stöd och de utmaningar de behöver.
Annan pedagogisk verksamhet delas in i fem olika typer:
Pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola och fritidshem
Öppen förskola
Öppen fritidsverksamhet
Omsorg på kvällar och nätter
Annan pedagogisk verksamhet på nationella minoritetsspråk
Pedagogisk omsorg kan vara ett alternativ till förskola på dagtid, men det finns också pedagogisk omsorg på obekväma tider som kvällar och nätter. Det bedrivs inte någon undervisning, och det finns inget krav på högskoleutbildad personal.
Förskolan styrs av läroplaner. I pedagogisk omsorg är läroplanen vägledande men inte bindande. Öppen förskola och öppen fritidsverksamhet riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola/fritidsverksamhet.
Här hittar du information om att välja skola på grundskolenivå. Vilka olika skolformer finns och vad innebär de olika valen?
Integrering i skolan
Många elever med funktionsnedsättning går i en skola i nära hemmet. Vissa elever behöver mindre undervisningsgrupper, eller lokaler som är speciellt anpassade, eller har specialpedagoger med viss inriktning. Vissa skolor har specialklasser för barn med olika typer av funktionsnedsättningar. Väljer man att gå i en skola nära hemmet och det inte finns några specialklasser så kan skolan använda termer som integrering, eller inkludering i ”vanlig klass”.
Begreppet integrering innebär enligt skollagen (kap 7 paragraf 9) att en elev i grundskolan kan få sin utbildning i anpassad grundskola, eller att en elev i anpassad grundskola kan få sin utbildning i grundskolan eller sameskolan.
För barn som har rätt att gå i anpassad grundskola och trivs där är det en bra skolform, men det kan få konsekvenser för fortsatta studier och möjligheter i yrkeslivet. Anpassad grundskola ger inte samma behörighet till vidare studier som grundskolan.
Grundskola
Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt från höstterminen det år de fyller sex år. De flesta barn börjar i förskoleklass när de är sex år. Vid 7 års ålder börjar barnen i grundskolan som idag består av nio årskurser. Kommunen där man bor är skyldig att ordna en plats för alla barn i grundskolan och som vårdnadshavare har man rätt att välja skola för sitt barn i hela kommunen. På Skolverkets sajt utbildningsguiden kan man se vilka skolor som finns i kommunen, och kriterier som lärartäthet och specialpedagoger. Kommunens webbplats har också information om vilka skolor som finns i kommunen.
Anpassad grundskola
Om barnet har en utvecklingsstörning finns anpassad grundskola som alternativ till grundskolan. Det finns ingen förskoleklass inom anpassad grundskola. Om ett barn ska gå i anpassad grundskola kan det först gå i en förskoleklass som tillhör en grundskola, sameskola eller specialskola. I sjunde kapitlet, femte paragrafen i skollagen står att det ska göras en utredning som omfattar pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning innan ett barn tas emot i anpassad grundskola. Samråd med vårdnadshavare ska ske när utredning genomförs. Skolverkets sajt Utbildningsinfo innehåller alla skolor, och en valmöjlighet för anpassad skola.
Specialskola
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) driver 10 specialskolor och det är myndigheten som fattar beslut om en elev kan tas emot i specialskolan. Specialskolan följer grundskolans läroplan. Kriterier för elever som tas emot i specialskola:
Elever som är döva eller har hörselnedsättning
Elever som är döva eller har hörselnedsättning i kombination med intellektuell funktionsnedsättning
Elever med medfödd eller tidigt förvärvad dövblindhet
Elever med grav språkstörning
Elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning
På SPSM:s webbplats kan du läsa mer om vem som kan söka till specialskola, hur ansökan går till, sista ansökningsdag och vilka som beslutar om mottagande i specialskola.
Resursskola, RH-klass, klasser för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Utöver ovanstående skolvarianter driver flera kommuner skolor för barn med särskilda behov. Vissa kommuner har startat resursskolor för barn som inte är behöriga till anpassad grundskola, men ändå har särskilda behov. Resursskolorna följer grundskolans läroplan. Det finns också RH-klasser för barn med rörelsehinder, och klasser för barn med neuropsykiatriska diagnoser.
I RBU:s skolenkät hade 32% av föräldrarna valt grundskola till sina barn, och 25% hade valt anpassad grundskola. 4% av föräldrarna hade sina barn i specialskola.
Här hittar du information om att välja skola på gymnasienivå. Vilka olika skolformer finns och vad innebär de olika valen?
Gymnasieskolan
Gymnasieskolan vänder sig till ungdomar mellan 16 och 20 år. Efter att man fyllt 20 år finns det möjlighet att gå vuxenutbildning på gymnasienivå.
Gymnasieskolan är avgiftsfri och frivillig. Efter avslutad grundskola kan ungdomar välja mellan nationella program, introduktionsprogram och program som avviker från den nationella programstrukturen. Det finns totalt 18 nationella gymnasieprogram. Varje program pågår under 3 år. De olika gymnasieprogrammen kan antingen vara yrkesprogram eller högskoleförberedande program.
En elev som har godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt ytterligare fem ämnen är behörig till ett yrkesprogram.
En elev som har godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt ytterligare nio ämnen är behöriga till ett högskoleförberedande program.
Anpassad gymnasieskola
Anpassad gymnasieskola vänder sig till ungdomar som har en intellektuell funktionsnedsättning och som bedöms inte kunna nå gymnasieskolans mål. Efter 20-års åldern finns det möjlighet att gå särskild utbildning för vuxna. Anpassad gymnasieskola är avgiftsfri och frivillig. Anpassad gymnasieskola består av nationella program och individuella program. Det finns totalt nio nationella gymnasieprogram. Varje program pågår under 4 år. De nationella programmen är framförallt yrkesförberedande. Ett nationellt program kan även genomföras som gymnasial lärlingsutbildning.
Riksgymnasieverksamheten är en verksamhet inom gymnasieskolan som ska ge ungdomar med omfattande fysiska funktionshinder en gymnasieutbildning. Vid riksgymnasierna kompletteras utbildningen med omvårdnadsinsatser i form av boende, omvårdnad i boendet och habilitering. Ansökan till RH-gymnasium görs via Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Kommunal vuxenutbildning – Komvux
Kommunal vuxenutbildning (komvux) är till för elever som behöver läsa in kurser på grundläggande eller gymnasial nivå, men är för gamla för att studera på grundskolan eller gymnasieskolan. Även den som saknar kunskaper som normalt uppnås i grundskolan har alltså rätt att studera på komvux på grundläggande nivå.
På komvux kan den som fyllt 20 år studera en eller flera kurser, för att sedan exempelvis fortsätta studera på högskolan, yrkeshögskolan eller börja jobba.
Den som har en intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada har rätt till komvux som särskild utbildning. Om man saknar kunskaper som man får i anpassad grundskola kan man studera kurser på grundläggande nivå. Det finns också kurser på gymnasienivå – det är samma kurser som man läser inom anpassad gymnasieskola. Skolan hjälper eleven att ta reda på vad han eller hon redan kan, så att studierna kan anpassas efter det. För att studera på komvux som särskild utbildning ska man ha fyllt 20 år.
Folkhögskolans allmänna kurs är ett alternativ till gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning för den som fyllt 18 år. Man kan läsa kurser på grundläggande och gymnasial nivå för att bli behörig till högskolan eller yrkeshögskolan.
Även den som är under 18 år kan gå folkhögskola om kommunen betalar platsen tills eleven fyllt 18 år. En ansökan lämnas in till gymnasienämnden i hemkommunen, och hjälp kan man till exempel få via en kurator eller studie- och yrkesvägledare.
Här har vi samlat information om eftergymnasiala studier och andra möjliga utbildningar.
Universitet och högskola
Utbildningar på universitet och högskolor startar vår och höst. Heltidsstudier innebär ungefär 40 timmar i veckan. Man kan studera på deltid – till exempel på halvfart eller kvartsfart. Det finns också kurser som innebär studier på distans, utan träffar på universitetet eller högskolan. Läs mer om vilka kurser som finns på antagning.se och studera.nu.
Universitets- och högskolerådet har tagit fram en rapport med goda exempel på åtgärder som unsiversitet och högskolor genomfört för att motverka diskriminering och öka tillgängligheten för studenter med funktionsnedsättning. Läs rapporten En högskola för alla.
Studie- och yrkesvägledning
På varje universitet och högskola finns studie- och yrkesvägledning. Dit kan du vända dig om du är intresserad av någon utbildning som de har och de kan också ge dig allmän vägledning om studier på högskolenivå. På Universitets- och högskolerådets webbplats studera.nu finns information på olika språk om högskoleutbildning och studie-och yrkesvägledning.
Vid alla universitet och högskolor finns en samordnare för studenter med funktionsnedsättning. Rådet som ges är att ta kontakt med samordnaren tidigt – samtidigt som man gör ansökan till universitet eller högskola. Läs mer på antagning.se.
Man kan bland annat få hjälp med:
Teckenspråkstolkning
Skrivtolkning
Anpassad litteratur, som talböcker, e-böcker och punktskrift
Om man har en funktionsnedsättning som gör att studierna tar längre tid, kan man få sänka studietakten, utan att studiebidragen, och studielånen påverkas. Man kan till exempel läsa på 75% men få studiemedel på 100%. Läs mer hos CSN.
Högskoleprovet
Om man vill skriva högskoleprovet och har en funktionsnedsättning kan provsituationen anpassas. Men behoven måste styrkas med läkarintyg, och man måste kontakta den högskola, eller det universitet som anordnar provet. Läs mer på studera.nu.
Folkhögskola
Folkhögskolorna är inte bundna av centrala kurs- och läroplaner. Många folkhögskolor har särskilda profiler, och en del folkhögskolor erbjuder internatboende för deltagarna. Folkhögskolans allmänna kurs är ett alternativ till gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning för den som fyllt 18 år. Man kan läsa kurser på grundläggande och gymnasial nivå för att bli behörig till högskolan eller yrkeshögskolan.
Det finns idag 156 folkhögskolor i landet. De vänder sig till vuxna och folkhögskolan är öppen för alla.
Sveriges 156 folkhögskolor har två gemensamma webbplatser som drivs av FSO:
Utbildningar inom yrkeshögskolan finns inom många olika branscher och över hela landet. På en yrkeshögskola utbildar man sig till ett yrke efter gymnasieskolan. Utbildningarna är ofta mellan ett och två år långa och varvar teori i skolan med praktik på arbetsplatser. Varje skola sköter antagningen till sina utbildningar.
Det finns möjlighet att få extra stöd om man har en funktionsnedsättning. Läs mer på yrkeshögskolan.se.
Konst- och kulturutbildningar – Privata anordnare
Konst- och kulturutbildningar som är högskoleförberedande, yrkesförberedande, eller inom kulturarvsområdet, och drivs av privata utbildningsanordnare. Skolorna tar ut avgift för utbildningen. Här finns bland annat Calle Flygares teaterskola.
Det finns möjlighet att få extra stöd om man har en funktionsnedsättning. Läs mer på konstkulturutbildning.se.
Studieförbund
Man kan också studera i studiecirkel inom något studieförbund. Studieförbunden har också yrkesutbildningar. Se mer på studieförbunden.se, som är ett samarbete mellan 10 olika studieförbund.
Skolan ska ge extra anpassningar och särskilt stöd till elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven.
Extra anpassningar
Extra anpassningar är en mindre stödinsats, som lärare och annan skolpersonal ska kunna genomföra inom den ordinarie undervisningen. Det kan till exempel vara hjälp med att förstå texter, att få ett undervisningsområde förklarat på ett annat sätt, anpassade läromedel, digital teknik, enstaka pedagogiska insatser. Bestämmelserna om extra anpassningar gäller för elever i alla skolformer och i fritidshemmen.
Särskilt stöd
Särskilt stöd är mer omfattande och håller på under längre tid. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas och beslutas av rektor. Särskilt stöd kan till exempel vara regelbundna specialinsatser, enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp.
När en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen kan man begära ett åtgärdsprogram. Det är ett dokument där skolan skriver ner vilka behov eleven har och hur skolan ska tillgodose dem. Åtgärderna ska vara kopplade både till elevens behov av särskilt stöd och till kunskapsmålen i läroplanen, eller de kunskapskrav som minst ska uppnås. Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara. Läs mer om åtgärdsprogram hos Skolverket.
Det går att överklaga ett åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd. Om en rektor beslutar att inte utarbeta ett åtgärdsprogram, så går det beslutet också att överklaga.
Särskild undervisningsgrupp
Om det finns särskilda skäl får rektor besluta att en elev ska undervisas i en annan undervisningsgrupp än den eleven normalt tillhör. Beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram.
Enskild undervisning
Om det finns särskilda skäl får rektor besluta om enskild undervisning. Beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram.
Anpassad studiegång
Anpassad studiegång innebär att skolan får göra avvikelser från timplanen och de mål som annars gäller för utbildningen. Det kan till exempel innebära mer eller mindre undervisningstid i ett ämne. Beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram.
Särskilt stöd i gymnasieskolan
Rätten till extra anpassningar och särskilt stöd som beskrivs ovan gäller även gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola.
Rätt att gå om en kurs
En elev som har fått betyget F (underkänt) på en kurs har rätt att gå om kursen en gång. Om eleven har slutfört kursen två gånger utan att få ett godkänt betyg, kan eleven få gå om kursen ytterligare en gång om det finns särskilda skäl.
Reducerat program i gymnasieskolan
Reducerat program innebär att eleven befrias från undervisning i en eller flera kurser. Om man har haft ett reducerat program får inte skolan utfärda en gymnasieexamen.
Man kan också få förlängd undervisningstid och ett individuellt anpassat program. Läs mer hos Skolverket.
SPSM – Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiska skolmyndigheten är en kunskapsbank inom specialpedagogik. Myndigheten erbjuder stöd i form av kunskap och kompetensutveckling till förskolor, skolor och vuxenutbildningar. Stödet är kostnadsfritt. Läs mer på SPSM Frågor och svar..
Skolinspektionen
Skolinspektionen är en statlig myndighet som granskar skolor. Inspektionen har tillsynsansvar för skola, vuxenutbildning, fritidshem, förskola och annan pedagogisk verksamhet.
Barn- och elevombudet, BEO
Barn- och elevombudet är en del av Skolinspektionen och arbetar mot kränkningar och mobbning.
Skollagen innehåller 29 kapitel. Kapitlen behandlar olika områden som till exempel trygghet och studiero, åtgärder mot kränkande behandling och kvalitet och inflytande.
Nedan följer några axplock ur skollagen med länkar till respektive kapitel.
8 §Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.
25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare. Lag (2022:1315).
Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling
2 § Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.
Elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2022:146).
Utredning
7 § Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt 5 §, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.
Åtgärdsprogram
9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.
7 § Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.
Huvudmannens klagomålshantering
8 § Huvudmannen ska ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. När huvudmannen har tagit emot ett klagomål ska huvudmannen bekräfta detta, skyndsamt göra den utredning som behövs för att kunna hantera klagomålet och återkoppla till den som har framfört klagomålet. Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för klagomålshanteringen och aktivt verka för att rutinerna är kända bland elever, vårdnadshavare och personal. Lag (2022:940).
Allmänt om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i vissa skolformer och i fritidshemmet
12 § Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. Lag (2022:1315).
Forum för samråd
13 § Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.
Rektorn och förskolechefen ansvarar för att det finns forum för samråd enligt första stycket och för att informations- och samrådsskyldigheten enligt andra stycket fullgörs. Lag (2019:801).
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
Plan mot kränkande behandling
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
2 § Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel.
Rätten till utbildning
3 § Enligt 2 kap. 18 § första stycket regeringsformen har alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola.
Hur skolplikten fullgörs (4-9 §§)
Anpassade grundskolan
5 § Barn som på grund av att de har en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för grundskolan och som minst ska uppfyllas, ska tas emot i anpassade grundskolan.
Frågan om mottagande i anpassade grundskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i anpassade grundskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.
Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i anpassade grundskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i anpassade grundskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Lag (2022:1315).
35 § I detta kapitel avses med ett svårt rörelsehinder ett rörelsehinder som ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning medför att en ungdom 1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning, och 2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet.
Rätt till utbildning
36 § Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de 1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande, 2. kan påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år, och 3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av 16 kap. 29-34 §, när det gäller nationella program.
Riksrekrytering
37 § En gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning ska ta emot sökande från hela landet till den speciellt anpassade utbildningen.
Här har vi samlat uppgifter från RBU:s skolenkät och tips på frågor och svar.
RBU:s skolenkät
I RBU:s skolenkät gick 32% av barnen i grundskola, och 25% i anpassad grundskola. 4% gick i specialskola, och 3% i RH-klass.
6% av eleverna gick i vanlig gymnasieskola, och 12% i anpassad gymnasieskola. Drygt 1 procent gick RH-gymnasium.
Av dem som hade sökt anpassad skola var 96% nöjda med beslutet, medan 4% var missnöjda över beslutet att söka anpassad skola.
När det gäller särskilt stöd i skolan ansåg 42 procent av de tillfrågade att de inte fått det stöd som barnet behöver i skolan. 52% ansåg att barnet fått det stöd som behövdes.
När det gäller åtgärdsprogram så ansåg 35% av de tillfrågade att åtgärdsprogrammet inte var ett effektivt verktyg för att ge särskilt stöd. 15% ansåg att åtgärdsprogrammet var effektivt. 40% av de tillfrågade hade inget åtgärdsprogram för sina barn.
När det gäller hur mycket man som förälder har behövt arbeta för att barnen ska få det stöd och de anpassningar som behövs, så hade en klar majoritet av föräldrarna (67%) fått arbeta i ganska hög utsträckning, eller själva helt fått ta reda på anpassningar, hjälpmedel och läromedel.
En klar majoritet (62%) av föräldrarna tycker ändå att samarbetet med skolan fungerat bra eller mycket bra.