Okategoriserad – En lektion om skolan

Välja skola

Här hittar du information om att välja skola på grundskolenivå. Vilka olika skolformer finns och vad innebär de olika valen?

Om att välja skola på grundskolenivå

Många elever med funktionsnedsättning går i en skola i nära hemmet. Vissa elever behöver mindre undervisningsgrupper, eller lokaler som är speciellt anpassade, eller har specialpedagoger med viss inriktning. Vissa skolor har specialklasser för barn med olika typer av funktionsnedsättningar. Väljer man att gå i en skola nära hemmet och det inte finns några specialklasser så kan skolan använda termer som integrering, eller inkludering i ”vanlig klass”.
Begreppet integrering innebär enligt skollagen (kap 7 paragraf 9) att en elev i grundskolan kan få sin utbildning i grundsärskolan, eller att en elev i grundsärskolan kan få sin utbildning i grundskolan eller sameskolan.

För barn som har rätt att gå i grundsärskola och trivs där är det en bra skolform, men det kan få konsekvenser för fortsatta studier och möjligheter i yrkeslivet. Grundsärskolan ger inte samma behörighet till vidare studier som grundskolan.

Grundskola

Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt från höstterminen det år de fyller sex år. De flesta barn börjar i förskoleklass när de är sex år. Vid 7 års ålder börjar barnen i grundskolan som idag består av nio årskurser. Kommunen där man bor är skyldig att ordna en plats för alla barn i grundskolan och som vårdnadshavare har man rätt att välja skola för sitt barn i hela kommunen. På skolverkets sajt Utbildningsguiden kan man se vilka skolor som finns i kommunen, och kriterier som lärartäthet och specialpedagoger. Skolverkets sajt Utbildningsinfo innehåller också alla skolor, även friskolor. Kommunens webbplats har också information om vilka skolor som finns i kommunen.

Grundsärskola

Om barnet har en utvecklingsstörning finns grundsärskolan som alternativ till grundskolan. Det finns ingen förskoleklass inom grundsärskolan. Om ett barn ska gå i grundsärskolan kan det först gå i en förskoleklass som tillhör en grundskola, sameskola eller specialskola. I sjunde kapitlet, femte paragrafen i skollagen står att det ska göras en utredning som omfattar pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning innan ett barn tas emot i grundsärskolan. Samråd med vårdnadshavare ska ske när utredning genomförs. Skolverkets sajt Utbildningsinfo innehåller alla skolor, och en valmöjlighet för särskolor.

Träningsskola

Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i grundsärskolan. Istället för olika ämnen arbetar träningsskolan med ämnesområden.

Specialskola

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) driver 10 specialskolor och det är myndigheten som fattar beslut om en elev kan tas emot i specialskolan. Specialskolan följer grundskolans läroplan.
Kriterier för elever som tas emot i specialskola:

  • Elever som är döva eller har hörselnedsättning
  • Elever som är döva eller har hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning
  • Elever med medfödd eller tidigt förvärvad dövblindhet
  • Elever med grav språkstörning
  • Elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning

SPSM:s webbplats kan du läsa mer om vem som kan söka till specialskola, hur ansökan går till, sista ansökningsdag och vilka som beslutar om mottagande i specialskola.

Resursskola, RH-klass, klasser för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Utöver ovanstående skolvarianter driver flera kommuner skolor för barn med särskilda behov. Vissa kommuner har startat resursskolor för barn som inte är behöriga till grundsärskolan, men ändå har särskilda behov. Resursskolorna följer grundskolans läroplan. Det finns också RH-klasser för barn med rörelsehinder, och klasser för barn med neuropsykiatriska diagnoser.

I RBU:s skolenkät hade 32% av föräldrarna valt grundskola till sina barn, och 25% hade valt grundsärskola. 4% av föräldrarna hade sina barn i specialskola.

Karta över utbildningssystemet

Skolverket har tagit fram en karta över det svenska utbildningssystemet som tydligt visar vilka utbildningsvägar man kan ta.

VÄLJA SKOLA PÅ GYMNASIENIVÅ

Skolgård med basketkorg

Här hittar du information om att välja skola på gymnasienivå. Vilka olika skolformer finns och vad innebär de olika valen?

Gymnasieskolan

Gymnasieskolan vänder sig till ungdomar mellan 16 och 20 år. Efter att man fyllt 20 år finns det möjlighet att gå vuxenutbildning på gymnasienivå.

Gymnasieskolan är avgiftsfri och frivillig. Efter avslutad grundskola kan ungdomar välja mellan nationella program, introduktionsprogram och program som avviker från den nationella programstrukturen. Det finns totalt 18 nationella gymnasieprogram. Varje program pågår under 3 år. De olika gymnasieprogrammen kan antingen vara yrkesprogram eller högskoleförberedande program.

Läs mer om gymnasieskolan på Skolverkets sajter Utbildningsinfo eller Utbildningsguiden.

En elev som har godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt ytterligare fem ämnen är behörig till ett yrkesprogram.

En elev som har godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt ytterligare nio ämnen är behöriga till ett högskoleförberedande program.

Gymnasiesärskolan

Gymnasiesärskolan vänder sig till ungdomar som har en utvecklingsstörning och som bedöms inte kunna nå gymnasieskolans mål. Efter 20-års åldern finns det möjlighet att gå särskild utbildning för vuxna. Gymnasiesärskolan är avgiftsfri och frivillig. Gymnasiesärskolan består av nationella program och individuella program. Det finns totalt nio nationella gymnasieprogram. Varje program pågår under 4 år. De nationella programmen är framförallt yrkesförberedande. Ett nationellt program kan även genomföras som gymnasial lärlingsutbildning.

Mer om gymnasiesärskolan på utbildningsinfo.se och utbildningsguiden.se.

Skolgård med basketkorg

Riksgymnasieverksamheten

Riksgymnasieverksamheten är en verksamhet inom gymnasieskolan som ska ge ungdomar med omfattande fysiska funktionshinder en gymnasieutbildning. Vid riksgymnasierna kompletteras utbildningen med omvårdnadsinsatser i form av boende, omvårdnad i boendet och habilitering. Ansökan till RH-gymnasium görs via Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kommunal vuxenutbildning – komvux

Kommunal vuxenutbildning (komvux) är till för elever som behöver läsa in kurser på grundläggande eller gymnasial nivå, men är för gamla för att studera på grundskolan eller gymnasieskolan. Även den som saknar kunskaper som normalt uppnås i grundskolan har alltså rätt att studera på komvux på grundläggande nivå.

På komvux kan den som fyllt 20 år studera en eller flera kurser, för att sedan exempelvis fortsätta studera på högskolan, yrkeshögskolan eller börja jobba.

Läs mer på Skolverkets sajt Utbildningsinfo.

Särskild utbildning för vuxna – särvux

Den som har en utvecklingsstörning eller hjärnskada har rätt till särskild utbildning för vuxna. Om man saknar kunskaper som man får i grundsärskolan – kan man studera kurser på grundläggande nivå. Det finns också kurser på gymnasienivå – det är samma kurser som man läser inom gymnasiesärskolan. Skolan hjälper eleven att ta reda på vad han eller hon redan kan, så att studierna kan anpassas efter det. För att studera på särvux ska man ha fyllt 20 år.

Läs mer på Skolverkets sajt Utbildningsinfo.

Folkhögskolans allmänna linje

Folkhögskolans allmänna kurs är ett alternativ till gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning för den som fyllt 18 år. Man kan läsa kurser på grundläggande och gymnasial nivå för att bli behörig till högskolan eller yrkeshögskolan.

Läs mer hos Sveriges folkhögskolor.

Även den som är under 18 år kan gå folkhögskola om kommunen betalar platsen tills eleven fyllt 18 år. En ansökan lämnas in till gymnasienämnden i hemkommunen, och hjälp kan man till exempel få via en kurator eller studie- och yrkesvägledare.

Karta över utbildningssystemet

Skolverket har tagit fram en karta över det svenska utbildningssystemet som tydligt visar vilka utbildningsvägar man kan ta.

EFTERGYMNASIALA OCH ANDRA UTBILDNINGAR

Två studenter tillsammans vid laptop i mörk bibliotekslokal

Här har vi samlat information om eftergymnasiala studier och andra möjliga utbildningar.

Universitet och högskola

Utbildningar på universitet och högskolor startar vår och höst. Heltidsstudier innebär ungefär 40 timmar i veckan. Man kan studera på deltid – till exempel på halvfart eller kvartsfart. Det finns också kurser som innebär studier på distans, utan träffar på universitetet eller högskolan. Läs mer om vilka kurser som finns på antagning.se och studera.nu.

Universitets- och högskolerådet har tagit fram en rapport med goda exempel på åtgärder som unsiversitet och högskolor genomfört för att motverka diskriminering och öka tillgängligheten för studenter med funktionsnedsättning. Läs rapporten En högskola för alla.

Studie- och yrkesvägledning

På varje universitet och högskola finns studie- och yrkesvägledning. Dit kan du vända dig om du är intresserad av någon utbildning som de har och de kan också ge dig allmän vägledning om studier på högskolenivå. På Universitets- och högskolerådets webbplats studera.nu finns information på olika språk om högskoleutbildning och studie-och yrkesvägledning.

Läs mer på Skolverkets sajt Utbildningsguiden.

Vid alla universitet och högskolor finns en samordnare för studenter med funktionsnedsättning. Rådet som ges är att ta kontakt med samordnaren tidigt – samtidigt som man gör ansökan till universitet eller högskola. Läs mer på antagning.se.

Man kan bland annat få hjälp med:

  • Teckenspråkstolkning
  • Skrivtolkning
  • Anpassad litteratur, som talböcker, e-böcker och punktskrift
  • Anteckningsstöd
  • Mentor eller extra handledning

Läs mer på studera.nu.

Studielån och CSN

Om man har en funktionsnedsättning som gör att studierna tar längre tid, kan man få sänka studietakten, utan att studiebidragen, och studielånen påverkas. Man kan till exempel läsa på 75% men få studiemedel på 100%. Läs mer hos CSN.

Två studenter tillsammans vid laptop i mörk bibliotekslokal

Högskoleprovet

Om man vill skriva högskoleprovet och har en funktionsnedsättning kan provsituationen anpassas. Men behoven måste styrkas med läkarintyg, och man måste kontakta den högskola, eller det universitet som anordnar provet. Läs mer på studera.nu.

Folkhögskola

Folkhögskolorna är inte bundna av centrala kurs- och läroplaner. Många folkhögskolor har särskilda profiler, och en del folkhögskolor erbjuder internatboende för deltagarna. Folkhögskolans allmänna kurs är ett alternativ till gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning för den som fyllt 18 år. Man kan läsa kurser på grundläggande och gymnasial nivå för att bli behörig till högskolan eller yrkeshögskolan.

Det finns idag 156 folkhögskolor i landet. De vänder sig till vuxna och folkhögskolan är öppen för alla.

Sveriges 156 folkhögskolor har två gemensamma webbplatser som drivs av FSO:

På folkhögskolorna kan man läsa olika kurstyper:

Folkhögskola och funktionsnedsättning

Många folkhögskolor erbjuder anpassad undervisning och socialt stöd om man har en funktionsnedsättning. Läs mer på folkhogskola.nu.

Det finns också speciella kurser för personer med funktionsnedsättning.

Yrkeshögskola

Utbildningar inom yrkeshögskolan finns inom många olika branscher och över hela landet. På en yrkeshögskola utbildar man sig till ett yrke efter gymnasieskolan. Utbildningarna är ofta mellan ett och två år långa och varvar teori i skolan med praktik på arbetsplatser. Varje skola sköter antagningen till sina utbildningar.

Läs mer om behörighet till yrkeshögskolan.

Det finns möjlighet att få extra stöd om man har en funktionsnedsättning. Läs mer på yrkeshögskolan.se.

Konst- och kulturutbildningar – privata anordnare

Konst- och kulturutbildningar som är högskoleförberedande, yrkesförberedande, eller inom kulturarvsområdet, och drivs av privata utbildningsanordnare. Skolorna tar ut avgift för utbildningen.

Det finns möjlighet att få extra stöd om man har en funktionsnedsättning. Läs mer på konstkulturutbildning.se.

Utbildningar efter gymnasiet inom olika områden där undervisningen bedrivs av privata anordnare, och det statliga stödet består endast av tillsyn

Här finns bland annat Calle Flygares teaterskola och Beckmans designhögskola. Den som studerar på dessa utbildningar har inte rätt till studiestöd genom CSN. Läs mer hos Myndigheten för yrkeshögskolan.

Studieförbund

Man kan också studera i studiecirkel inom något studieförbund. Studieförbunden har också yrkesutbildningar. Se mer på studieförbunden.se, som är ett samarbete mellan 10 olika studieförbund.

Karta över utbildningssystemet

Skolverket har tagit fram en karta över det svenska utbildningssystemet som tydligt visar vilka utbildningsvägar man kan ta.

VILKET STÖD FINNS ATT FÅ?

Elev tittar mot kameran medan vuxen hjälper till vid datorn framför

Skolan ska ge extra anpassningar och särskilt stöd till elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven.

Extra anpassningar

Extra anpassningar är en mindre stödinsats, som lärare och annan skolpersonal ska kunna genomföra inom den ordinarie undervisningen. Det kan till exempel vara hjälp med att förstå texter, att få ett undervisningsområde förklarat på ett annat sätt, anpassade läromedel, digital teknik, enstaka pedagogiska insatser. Bestämmelserna om extra anpassningar gäller för elever i alla skolformer och i fritidshemmen.

Särskilt stöd

Särskilt stöd är mer omfattande och håller på under längre tid. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas och beslutas av rektor. Särskilt stöd kan till exempel vara regelbundna specialinsatser, enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp.

Läs mer om särskilt stöd hos Skolverket.

Åtgärdsprogram

När en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen kan man begära ett åtgärdsprogram. Det är ett dokument där skolan skriver ner vilka behov eleven har och hur skolan ska tillgodose dem. Åtgärderna ska vara kopplade både till elevens behov av särskilt stöd och till kunskapsmålen i läroplanen, eller de kunskapskrav som minst ska uppnås. Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara. Läs mer om åtgärdsprogram hos Skolverket.

Det går att överklaga ett åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd. Om en rektor beslutar att inte utarbeta ett åtgärdsprogram, så går det beslutet också att överklaga.

Elev tittar mot kameran medan vuxen hjälper till vid datorn framför

Särskild undervisningsgrupp

Om det finns särskilda skäl får rektor besluta att en elev ska undervisas i en annan undervisningsgrupp än den eleven normalt tillhör. Beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram.

Enskild undervisning

Om det finns särskilda skäl får rektor besluta om enskild undervisning. Beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram.

Anpassad studiegång

Anpassad studiegång innebär att skolan får göra avvikelser från timplanen och de mål som annars gäller för utbildningen. Det kan till exempel innebära mer eller mindre undervisningstid i ett ämne. Beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram.

Särskilt stöd i gymnasieskolan

Rätten till extra anpassningar och särskilt stöd som beskrivs ovan gäller även gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Rätt att gå om en kurs

En elev som har fått betyget F (underkänt) på en kurs har rätt att gå om kursen en gång. Om eleven har slutfört kursen två gånger utan att få ett godkänt betyg, kan eleven få gå om kursen ytterligare en gång om det finns särskilda skäl.

Reducerat program i gymnasieskolan

Reducerat program innebär att eleven befrias från undervisning i en eller flera kurser. Om man har haft ett reducerat program får inte skolan utfärda en gymnasieexamen.

Man kan också få förlängd undervisningstid och ett individuellt anpassat program. Läs mer hos Skolverket.

SPSM – Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten är en kunskapsbank inom specialpedagogik. Myndigheten erbjuder stöd i form av kunskap och kompetensutveckling till förskolor, skolor och vuxenutbildningar. Stödet är kostnadsfritt. Läs mer på SPSM Frågor och svar.

Skolinspektionen

Skolinspektionen är en statlig myndighet som granskar skolor. Inspektionen har tillsynsansvar för skola, vuxenutbildning, fritidshem, förskola och annan pedagogisk verksamhet.

Barn- och elevombudet, BEO

Barn- och elevombudet är en del av skolinspektionen och arbetar mot kränkningar och mobbning.

Vad säger lagen?

Idrottshall

Skollagen innehåller 29 kapitel. Kapitlen behandlar olika områden som till exempel trygghet och studiero, åtgärder mot kränkande behandling och kvalitet och inflytande.

Nedan följer några axplock ur skollagen med länkar till respektive kapitel.


1 kap. (första kapitlet)

Lika tillgång till utbildning

8 § Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.


2 kap. (andra kapitlet) – Elevhälsa

Elevhälsans omfattning

25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.

För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.


3 kap (tredje kapitlet) – Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling

2 §   Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Stöd i form av extra anpassningar – gäller förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, fritidshemmet, gymnasieskola och gymnasiesärskola.

7 §   Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt 5 §, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Åtgärdsprogram

9 §   Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn.


4 kap. (fjärde kapitlet) – kvalitet och inflytande

Åtgärder

7 §   Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

Rutiner för klagomål

8 §   Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.

Allmänt om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i vissa skolformer och i fritidshemmet

12 §   Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.

Forum för samråd

13 §   Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.

Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.

Rektorn och förskolechefen ansvarar för att det finns forum för samråd enligt första stycket och för att informations- och samrådsskyldigheten enligt andra stycket fullgörs.


5 kap. (femte kapitlet) – trygghet och studiero

3 §   Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.


6 kap (sjätte kapitlet) – åtgärder mot kränkande behandling

6 §   Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling

7 §   Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling

8 §   Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Förbud mot kränkande behandling

9 §   Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

10 §   En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

8 kap. (åttonde kapitlet) – förskolan

9 kap. (nionde kapitlet) – förskoleklassen

10 kap. (tionde kapitlet) – grundskolan

11 kap. (elfte kapitlet) – grundsärskolan

12 kap. (tolfte kapitlet) – specialskolan

13 kap. (trettonde kapitlet) – sameskolan

14 kap. (fjortonde kapitlet) – fritidshemmet

15 kap. (femtonde kapitlet) – allmänna bestämmelser om gymnasieskolan



Rh-anpassad utbildning

Målgrupp

35 §   I detta kapitel avses med ett svårt rörelsehinder ett rörelsehinder som ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning medför att en ungdom
   1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning, och
   2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet.

Rätt till utbildning

36 §   Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de
   1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,
   2. kan påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år, och
   3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av 16 kap. 29-34 §, när det gäller nationella program.

Riksrekrytering

37 §   En gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning ska ta emot sökande från hela landet till den speciellt anpassade utbildningen.

18 kap. (artonde kapitlet) – allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan

20 kap. (tjugonde kapitlet) – kommunal vuxenutbildning

21 kap. (tjugoförsta kapitlet) – särskild utbildning för vuxna

Idrottshall

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR

Här har vi samlat uppgifter från RBU:s skolenkät och tips på frågor och svar.

RBU:s skolenkät

I RBU:s skolenkät gick 32% av barnen i grundskola, och 25% i grundsärskola. 4% gick i specialskola, och 3% i RH-klass.

6% av eleverna gick i vanlig gymnasieskola, och 12% i gymnasiesärskola. Drygt 1 procent gick RH-gymnasium.

Av dem som hade sökt särskola var 96% nöjda med beslutet, medan 4% var missnöjda över beslutet att söka särskola.

När det gäller särskilt stöd i skolan ansåg 42 procent av de tillfrågade att de inte fått det stöd som barnet behöver i skolan. 52% ansåg att barnet fått det stöd som behövdes.

När det gäller åtgärdsprogram så ansåg 35% av de tillfrågade att åtgärdsprogrammet inte var ett effektivt verktyg för att ge särskilt stöd. 15% ansåg att åtgärdsprogrammet var effektivt. 40% av de tillfrågade hade inget åtgärdsprogram för sina barn.

När det gäller hur mycket man som förälder har behövt arbeta för att barnen ska få det stöd och de anpassningar som behövs, så hade en klar majoritet av föräldrarna (67%) fått arbeta i ganska hög utsträckning, eller själva helt fått ta reda på anpassningar, hjälpmedel och läromedel.

En klar majoritet (62%) av föräldrarna tycker ändå att samarbetet med skolan fungerat bra eller mycket bra.

Tips på frågor och svar

Frågor om mobbning och kränkningar och vad Barn- och elevombudet kan göra

Skolinspektionen – frågor om nätkränkningar

Skolinspektionen – frågor och svar om kränkningar

SPSM – Specialpedagogiska skolmyndigheten

Frågor och svar

Här finns bland annat frågekategorier om:

Alternativ och kompletterande kommunikation

Anpassad fysisk aktivitet

Digitalt lärande

Extra anpassning och särskilt stöd

Läromedel

Rörelsehinder

Tillgänglighet delaktighet

Skolverket

Skolverket – frågor och svar om att välja skola

Skolverket – Frågor och svar om garantin för tidigt stöd

>