Här hittar du information om att välja skola på grundskolenivå. Vilka olika skolformer finns och vad innebär de olika valen?
Om att välja skola på grundskolenivå
Många elever med funktionsnedsättning går i en skola i nära hemmet. Vissa elever behöver mindre undervisningsgrupper, eller lokaler som är speciellt anpassade, eller har specialpedagoger med viss inriktning. Vissa skolor har specialklasser för barn med olika typer av funktionsnedsättningar. Väljer man att gå i en skola nära hemmet och det inte finns några specialklasser så kan skolan använda termer som integrering, eller inkludering i ”vanlig klass”. Begreppet integrering innebär enligt skollagen (kap 7 paragraf 9) att en elev i grundskolan kan få sin utbildning i grundsärskolan, eller att en elev i grundsärskolan kan få sin utbildning i grundskolan eller sameskolan.
För barn som har rätt att gå i grundsärskola och trivs där är det en bra skolform, men det kan få konsekvenser för fortsatta studier och möjligheter i yrkeslivet. Grundsärskolan ger inte samma behörighet till vidare studier som grundskolan.
Grundskola
Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt från höstterminen det år de fyller sex år. De flesta barn börjar i förskoleklass när de är sex år. Vid 7 års ålder börjar barnen i grundskolan som idag består av nio årskurser. Kommunen där man bor är skyldig att ordna en plats för alla barn i grundskolan och som vårdnadshavare har man rätt att välja skola för sitt barn i hela kommunen. På skolverkets sajt Utbildningsguiden kan man se vilka skolor som finns i kommunen, och kriterier som lärartäthet och specialpedagoger. Skolverkets sajt Utbildningsinfo innehåller också alla skolor, även friskolor. Kommunens webbplats har också information om vilka skolor som finns i kommunen.
Grundsärskola
Om barnet har en utvecklingsstörning finns grundsärskolan som alternativ till grundskolan. Det finns ingen förskoleklass inom grundsärskolan. Om ett barn ska gå i grundsärskolan kan det först gå i en förskoleklass som tillhör en grundskola, sameskola eller specialskola. I sjunde kapitlet, femte paragrafen i skollagen står att det ska göras en utredning som omfattar pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning innan ett barn tas emot i grundsärskolan. Samråd med vårdnadshavare ska ske när utredning genomförs. Skolverkets sajt Utbildningsinfo innehåller alla skolor, och en valmöjlighet för särskolor.
Träningsskola
Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i grundsärskolan. Istället för olika ämnen arbetar träningsskolan med ämnesområden.
Specialskola
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) driver 10 specialskolor och det är myndigheten som fattar beslut om en elev kan tas emot i specialskolan. Specialskolan följer grundskolans läroplan. Kriterier för elever som tas emot i specialskola:
Elever som är döva eller har hörselnedsättning
Elever som är döva eller har hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning
Elever med medfödd eller tidigt förvärvad dövblindhet
Elever med grav språkstörning
Elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning
På SPSM:s webbplats kan du läsa mer om vem som kan söka till specialskola, hur ansökan går till, sista ansökningsdag och vilka som beslutar om mottagande i specialskola.
Resursskola, RH-klass, klasser för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Utöver ovanstående skolvarianter driver flera kommuner skolor för barn med särskilda behov. Vissa kommuner har startat resursskolor för barn som inte är behöriga till grundsärskolan, men ändå har särskilda behov. Resursskolorna följer grundskolans läroplan. Det finns också RH-klasser för barn med rörelsehinder, och klasser för barn med neuropsykiatriska diagnoser.
I RBU:s skolenkät hade 32% av föräldrarna valt grundskola till sina barn, och 25% hade valt grundsärskola. 4% av föräldrarna hade sina barn i specialskola.
Här hittar du information om att välja skola på gymnasienivå. Vilka olika skolformer finns och vad innebär de olika valen?
Gymnasieskolan
Gymnasieskolan vänder sig till ungdomar mellan 16 och 20 år. Efter att man fyllt 20 år finns det möjlighet att gå vuxenutbildning på gymnasienivå.
Gymnasieskolan är avgiftsfri och frivillig. Efter avslutad grundskola kan ungdomar välja mellan nationella program, introduktionsprogram och program som avviker från den nationella programstrukturen. Det finns totalt 18 nationella gymnasieprogram. Varje program pågår under 3 år. De olika gymnasieprogrammen kan antingen vara yrkesprogram eller högskoleförberedande program.
En elev som har godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt ytterligare fem ämnen är behörig till ett yrkesprogram.
En elev som har godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt ytterligare nio ämnen är behöriga till ett högskoleförberedande program.
Gymnasiesärskolan
Gymnasiesärskolan vänder sig till ungdomar som har en utvecklingsstörning och som bedöms inte kunna nå gymnasieskolans mål. Efter 20-års åldern finns det möjlighet att gå särskild utbildning för vuxna. Gymnasiesärskolan är avgiftsfri och frivillig. Gymnasiesärskolan består av nationella program och individuella program. Det finns totalt nio nationella gymnasieprogram. Varje program pågår under 4 år. De nationella programmen är framförallt yrkesförberedande. Ett nationellt program kan även genomföras som gymnasial lärlingsutbildning.
Riksgymnasieverksamheten är en verksamhet inom gymnasieskolan som ska ge ungdomar med omfattande fysiska funktionshinder en gymnasieutbildning. Vid riksgymnasierna kompletteras utbildningen med omvårdnadsinsatser i form av boende, omvårdnad i boendet och habilitering. Ansökan till RH-gymnasium görs via Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Kommunal vuxenutbildning – komvux
Kommunal vuxenutbildning (komvux) är till för elever som behöver läsa in kurser på grundläggande eller gymnasial nivå, men är för gamla för att studera på grundskolan eller gymnasieskolan. Även den som saknar kunskaper som normalt uppnås i grundskolan har alltså rätt att studera på komvux på grundläggande nivå.
På komvux kan den som fyllt 20 år studera en eller flera kurser, för att sedan exempelvis fortsätta studera på högskolan, yrkeshögskolan eller börja jobba.
Den som har en utvecklingsstörning eller hjärnskada har rätt till särskild utbildning för vuxna. Om man saknar kunskaper som man får i grundsärskolan – kan man studera kurser på grundläggande nivå. Det finns också kurser på gymnasienivå – det är samma kurser som man läser inom gymnasiesärskolan. Skolan hjälper eleven att ta reda på vad han eller hon redan kan, så att studierna kan anpassas efter det. För att studera på särvux ska man ha fyllt 20 år.
Folkhögskolans allmänna kurs är ett alternativ till gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning för den som fyllt 18 år. Man kan läsa kurser på grundläggande och gymnasial nivå för att bli behörig till högskolan eller yrkeshögskolan.
Även den som är under 18 år kan gå folkhögskola om kommunen betalar platsen tills eleven fyllt 18 år. En ansökan lämnas in till gymnasienämnden i hemkommunen, och hjälp kan man till exempel få via en kurator eller studie- och yrkesvägledare.
Här har vi samlat information om eftergymnasiala studier och andra möjliga utbildningar.
Universitet och högskola
Utbildningar på universitet och högskolor startar vår och höst. Heltidsstudier innebär ungefär 40 timmar i veckan. Man kan studera på deltid – till exempel på halvfart eller kvartsfart. Det finns också kurser som innebär studier på distans, utan träffar på universitetet eller högskolan. Läs mer om vilka kurser som finns på antagning.se och studera.nu.
Universitets- och högskolerådet har tagit fram en rapport med goda exempel på åtgärder som unsiversitet och högskolor genomfört för att motverka diskriminering och öka tillgängligheten för studenter med funktionsnedsättning. Läs rapporten En högskola för alla.
Studie- och yrkesvägledning
På varje universitet och högskola finns studie- och yrkesvägledning. Dit kan du vända dig om du är intresserad av någon utbildning som de har och de kan också ge dig allmän vägledning om studier på högskolenivå. På Universitets- och högskolerådets webbplats studera.nu finns information på olika språk om högskoleutbildning och studie-och yrkesvägledning.
Vid alla universitet och högskolor finns en samordnare för studenter med funktionsnedsättning. Rådet som ges är att ta kontakt med samordnaren tidigt – samtidigt som man gör ansökan till universitet eller högskola. Läs mer på antagning.se.
Man kan bland annat få hjälp med:
Teckenspråkstolkning
Skrivtolkning
Anpassad litteratur, som talböcker, e-böcker och punktskrift
Om man har en funktionsnedsättning som gör att studierna tar längre tid, kan man få sänka studietakten, utan att studiebidragen, och studielånen påverkas. Man kan till exempel läsa på 75% men få studiemedel på 100%. Läs mer hos CSN.
Högskoleprovet
Om man vill skriva högskoleprovet och har en funktionsnedsättning kan provsituationen anpassas. Men behoven måste styrkas med läkarintyg, och man måste kontakta den högskola, eller det universitet som anordnar provet. Läs mer på studera.nu.
Folkhögskola
Folkhögskolorna är inte bundna av centrala kurs- och läroplaner. Många folkhögskolor har särskilda profiler, och en del folkhögskolor erbjuder internatboende för deltagarna. Folkhögskolans allmänna kurs är ett alternativ till gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning för den som fyllt 18 år. Man kan läsa kurser på grundläggande och gymnasial nivå för att bli behörig till högskolan eller yrkeshögskolan.
Det finns idag 156 folkhögskolor i landet. De vänder sig till vuxna och folkhögskolan är öppen för alla.
Sveriges 156 folkhögskolor har två gemensamma webbplatser som drivs av FSO:
Utbildningar inom yrkeshögskolan finns inom många olika branscher och över hela landet. På en yrkeshögskola utbildar man sig till ett yrke efter gymnasieskolan. Utbildningarna är ofta mellan ett och två år långa och varvar teori i skolan med praktik på arbetsplatser. Varje skola sköter antagningen till sina utbildningar.
Det finns möjlighet att få extra stöd om man har en funktionsnedsättning. Läs mer på yrkeshögskolan.se.
Konst- och kulturutbildningar – privata anordnare
Konst- och kulturutbildningar som är högskoleförberedande, yrkesförberedande, eller inom kulturarvsområdet, och drivs av privata utbildningsanordnare. Skolorna tar ut avgift för utbildningen.
Det finns möjlighet att få extra stöd om man har en funktionsnedsättning. Läs mer på konstkulturutbildning.se.
Utbildningar efter gymnasiet inom olika områden där undervisningen bedrivs av privata anordnare, och det statliga stödet består endast av tillsyn
Här finns bland annat Calle Flygares teaterskola och Beckmans designhögskola. Den som studerar på dessa utbildningar har inte rätt till studiestöd genom CSN. Läs mer hos Myndigheten för yrkeshögskolan.
Studieförbund
Man kan också studera i studiecirkel inom något studieförbund. Studieförbunden har också yrkesutbildningar. Se mer på studieförbunden.se, som är ett samarbete mellan 10 olika studieförbund.
Skolan ska ge extra anpassningar och särskilt stöd till elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven.
Extra anpassningar
Extra anpassningar är en mindre stödinsats, som lärare och annan skolpersonal ska kunna genomföra inom den ordinarie undervisningen. Det kan till exempel vara hjälp med att förstå texter, att få ett undervisningsområde förklarat på ett annat sätt, anpassade läromedel, digital teknik, enstaka pedagogiska insatser. Bestämmelserna om extra anpassningar gäller för elever i alla skolformer och i fritidshemmen.
Särskilt stöd
Särskilt stöd är mer omfattande och håller på under längre tid. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas och beslutas av rektor. Särskilt stöd kan till exempel vara regelbundna specialinsatser, enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp.
När en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen kan man begära ett åtgärdsprogram. Det är ett dokument där skolan skriver ner vilka behov eleven har och hur skolan ska tillgodose dem. Åtgärderna ska vara kopplade både till elevens behov av särskilt stöd och till kunskapsmålen i läroplanen, eller de kunskapskrav som minst ska uppnås. Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara. Läs mer om åtgärdsprogram hos Skolverket.
Det går att överklaga ett åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd. Om en rektor beslutar att inte utarbeta ett åtgärdsprogram, så går det beslutet också att överklaga.
Särskild undervisningsgrupp
Om det finns särskilda skäl får rektor besluta att en elev ska undervisas i en annan undervisningsgrupp än den eleven normalt tillhör. Beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram.
Enskild undervisning
Om det finns särskilda skäl får rektor besluta om enskild undervisning. Beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram.
Anpassad studiegång
Anpassad studiegång innebär att skolan får göra avvikelser från timplanen och de mål som annars gäller för utbildningen. Det kan till exempel innebära mer eller mindre undervisningstid i ett ämne. Beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram.
Särskilt stöd i gymnasieskolan
Rätten till extra anpassningar och särskilt stöd som beskrivs ovan gäller även gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Rätt att gå om en kurs
En elev som har fått betyget F (underkänt) på en kurs har rätt att gå om kursen en gång. Om eleven har slutfört kursen två gånger utan att få ett godkänt betyg, kan eleven få gå om kursen ytterligare en gång om det finns särskilda skäl.
Reducerat program i gymnasieskolan
Reducerat program innebär att eleven befrias från undervisning i en eller flera kurser. Om man har haft ett reducerat program får inte skolan utfärda en gymnasieexamen.
Man kan också få förlängd undervisningstid och ett individuellt anpassat program. Läs mer hos Skolverket.
SPSM – Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiska skolmyndigheten är en kunskapsbank inom specialpedagogik. Myndigheten erbjuder stöd i form av kunskap och kompetensutveckling till förskolor, skolor och vuxenutbildningar. Stödet är kostnadsfritt. Läs mer på SPSM Frågor och svar.
Skolinspektionen
Skolinspektionen är en statlig myndighet som granskar skolor. Inspektionen har tillsynsansvar för skola, vuxenutbildning, fritidshem, förskola och annan pedagogisk verksamhet.
Barn- och elevombudet, BEO
Barn- och elevombudet är en del av skolinspektionen och arbetar mot kränkningar och mobbning.
Skollagen innehåller 29 kapitel. Kapitlen behandlar olika områden som till exempel trygghet och studiero, åtgärder mot kränkande behandling och kvalitet och inflytande.
Nedan följer några axplock ur skollagen med länkar till
respektive kapitel.
8 § Alla ska, oberoende av geografisk
hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till
utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i
denna lag.
25 § För eleverna i förskoleklassen,
grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska,
psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska
främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot
utbildningens mål ska stödjas.
För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser
ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.
Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas
behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.
2§ Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
Stöd i form av extra anpassningar – gäller förskoleklass,
grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, fritidshemmet, gymnasieskola
och gymnasiesärskola.
7 § Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt 5 §, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med
elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om en utredning visar att en
elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Stödet ska
ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är
uppenbart obehövligt.
Åtgärdsprogram
9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.
7
§ Om det vid uppföljning,
genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i
verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.
Rutiner för klagomål
8
§ Huvudmannen ska ha
skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.
Allmänt om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i vissa skolformer och i fritidshemmet
12
§ Vårdnadshavare för barn i
förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till
inflytande över utbildningen.
Forum för samråd
13
§ Vid varje förskole- och
skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna
och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är
viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna
och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller
flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och
vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska
behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.
Rektorn och förskolechefen
ansvarar för att det finns forum för samråd enligt första stycket och för att
informations- och samrådsskyldigheten enligt andra stycket fullgörs.
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
Plan mot kränkande behandling
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
35 § I detta kapitel avses med ett svårt rörelsehinder ett rörelsehinder som ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning medför att en ungdom 1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning, och 2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet.
Rätt till utbildning
36 § Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de 1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande, 2. kan påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år, och 3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av 16 kap. 29-34 §, när det gäller nationella program.
Riksrekrytering
37 § En gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning ska ta emot sökande från hela landet till den speciellt anpassade utbildningen.
Här har vi samlat uppgifter från RBU:s skolenkät och tips på frågor och svar.
RBU:s skolenkät
I RBU:s skolenkät gick 32% av barnen i grundskola, och 25% i grundsärskola. 4% gick i specialskola, och 3% i RH-klass.
6% av eleverna gick i vanlig gymnasieskola, och 12% i gymnasiesärskola. Drygt 1 procent gick RH-gymnasium.
Av dem som hade sökt särskola var 96% nöjda med beslutet, medan 4% var missnöjda över beslutet att söka särskola.
När det gäller särskilt stöd i skolan ansåg 42 procent av de tillfrågade att de inte fått det stöd som barnet behöver i skolan. 52% ansåg att barnet fått det stöd som behövdes.
När det gäller åtgärdsprogram så ansåg 35% av de tillfrågade att åtgärdsprogrammet inte var ett effektivt verktyg för att ge särskilt stöd. 15% ansåg att åtgärdsprogrammet var effektivt. 40% av de tillfrågade hade inget åtgärdsprogram för sina barn.
När det gäller hur mycket man som förälder har behövt arbeta för att barnen ska få det stöd och de anpassningar som behövs, så hade en klar majoritet av föräldrarna (67%) fått arbeta i ganska hög utsträckning, eller själva helt fått ta reda på anpassningar, hjälpmedel och läromedel.
En klar majoritet (62%) av föräldrarna tycker ändå att samarbetet med skolan fungerat bra eller mycket bra.
