Välja skola - En lektion om skolan

Välja skola

Här hittar du information om att välja skola på grundskolenivå. Vilka olika skolformer finns och vad innebär de olika valen?

Om att välja skola på grundskolenivå

Många elever med funktionsnedsättning går i en skola i nära hemmet. Vissa elever behöver mindre undervisningsgrupper, eller lokaler som är speciellt anpassade, eller har specialpedagoger med viss inriktning. Vissa skolor har specialklasser för barn med olika typer av funktionsnedsättningar. Väljer man att gå i en skola nära hemmet och det inte finns några specialklasser så kan skolan använda termer som integrering, eller inkludering i ”vanlig klass”.
Begreppet integrering innebär enligt skollagen (kap 7 paragraf 9) att en elev i grundskolan kan få sin utbildning i grundsärskolan, eller att en elev i grundsärskolan kan få sin utbildning i grundskolan eller sameskolan.

För barn som har rätt att gå i grundsärskola och trivs där är det en bra skolform, men det kan få konsekvenser för fortsatta studier och möjligheter i yrkeslivet. Grundsärskolan ger inte samma behörighet till vidare studier som grundskolan.

Grundskola

Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt från höstterminen det år de fyller sex år. De flesta barn börjar i förskoleklass när de är sex år. Vid 7 års ålder börjar barnen i grundskolan som idag består av nio årskurser. Kommunen där man bor är skyldig att ordna en plats för alla barn i grundskolan och som vårdnadshavare har man rätt att välja skola för sitt barn i hela kommunen. På skolverkets sajt Utbildningsguiden kan man se vilka skolor som finns i kommunen, och kriterier som lärartäthet och specialpedagoger. Skolverkets sajt Utbildningsinfo innehåller också alla skolor, även friskolor. Kommunens webbplats har också information om vilka skolor som finns i kommunen.

Grundsärskola

Om barnet har en utvecklingsstörning finns grundsärskolan som alternativ till grundskolan. Det finns ingen förskoleklass inom grundsärskolan. Om ett barn ska gå i grundsärskolan kan det först gå i en förskoleklass som tillhör en grundskola, sameskola eller specialskola. I sjunde kapitlet, femte paragrafen i skollagen står att det ska göras en utredning som omfattar pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning innan ett barn tas emot i grundsärskolan. Samråd med vårdnadshavare ska ske när utredning genomförs. Skolverkets sajt Utbildningsinfo innehåller alla skolor, och en valmöjlighet för särskolor.

Träningsskola

Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i grundsärskolan. Istället för olika ämnen arbetar träningsskolan med ämnesområden.

Specialskola

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) driver 10 specialskolor och det är myndigheten som fattar beslut om en elev kan tas emot i specialskolan. Specialskolan följer grundskolans läroplan.
Kriterier för elever som tas emot i specialskola:

  • Elever som är döva eller har hörselnedsättning
  • Elever som är döva eller har hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning
  • Elever med medfödd eller tidigt förvärvad dövblindhet
  • Elever med grav språkstörning
  • Elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning

SPSM:s webbplats kan du läsa mer om vem som kan söka till specialskola, hur ansökan går till, sista ansökningsdag och vilka som beslutar om mottagande i specialskola.

Resursskola, RH-klass, klasser för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Utöver ovanstående skolvarianter driver flera kommuner skolor för barn med särskilda behov. Vissa kommuner har startat resursskolor för barn som inte är behöriga till grundsärskolan, men ändå har särskilda behov. Resursskolorna följer grundskolans läroplan. Det finns också RH-klasser för barn med rörelsehinder, och klasser för barn med neuropsykiatriska diagnoser.

I RBU:s skolenkät hade 32% av föräldrarna valt grundskola till sina barn, och 25% hade valt grundsärskola. 4% av föräldrarna hade sina barn i specialskola.

Karta över utbildningssystemet

Skolverket har tagit fram en karta över det svenska utbildningssystemet som tydligt visar vilka utbildningsvägar man kan ta.

Skolgård med basketkorg

VÄLJA SKOLA PÅ GYMNASIENIVÅ

Här hittar du information om att välja skola på gymnasienivå. Vilka olika...

Läs mer
Två studenter tillsammans vid laptop i mörk bibliotekslokal

EFTERGYMNASIALA OCH ANDRA UTBILDNINGAR

Här har vi samlat information om eftergymnasiala studier och andra möjliga utbildningar....

Läs mer
Elev tittar mot kameran medan vuxen hjälper till vid datorn framför

VILKET STÖD FINNS ATT FÅ?

Skolan ska ge extra anpassningar och särskilt stöd till elever som har...

Läs mer
Idrottshall

Vad säger lagen?

Skollagen innehåller 29 kapitel. Kapitlen behandlar olika områden som till exempel trygghet...

Läs mer
Elever som räcker upp händerna i klassrum

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR

Här har vi samlat uppgifter från RBU:s skolenkät och tips på frågor...

Läs mer